IMG_8371

Mina små skatter förra veckan med en snögubbe i trädgården, de hade byggt den med fina morfar.

Nu har snön smält och det finns inte mycket kvar av denna fina snögubben, tyvärr! Slask och gegamoja ute! Så tråkigt!

Idag när T lämnade skatterna på skolan tänkte jag att det är helt otroligt hur fort tiden går…

Att ha två stora barn. Samtidigt som det känns konstigt. Allt får perspektiv. Varje år som passerar. Barnen som växer. Vi som blir äldre. Alla faser i livet som vi går genom. Allt man knappt hinner smälta ibland.

Det allra viktigaste är att varje morgon och kväll fokusera på vad man känner tacksamhet över. Jag är så oerhört tacksam för mina barn, min man och familj och jag inser hur lyckligt lottad jag är. Jag skriver det ofta men det är precis så jag känner varje dag. Samtidigt som oron för barnen man konstant har inom sig är så stor. Oron över att inte räcka till, oron och känslan att lämna över ansvaret flera timmar varje dag åt någon annan. Det är omtumlande och det är så stort. Så stort att jag inte förstår att det är sant ibland. Att älska sina barn sååååå oerhört mycket, man blir aldrig densamma igen och jag vet inte om jag någonsin riktigt kan förstår hur stor förändring av mig det var att bli mamma. Det är det största och bästa i livet som har hänt mig” that’s for sure”!

 ❤ ❤